Igår, onsdagen den 4 september, samlades medlemmarna i COREPER (Committee of Permanent Representatives), en kommitté bestående av EU-medlemsländernas ständiga representanter som förbereder ärenden inför beslutsfattande möten i ministerrådet.

Under mötet presenterade ordförandelandet Ungern ett nytt, reviderat förslag till Chat Control. Även om detaljerna i det nya förslaget ännu inte är klarlagda, är det tydligt att Ungern är fast besluten att driva igenom Chat Control i någon form när ministerrådet sammanträder igen den 10-11 oktober.

Enligt journalisten Emanuel Karlsten, som har talat med det svenska justitiedepartementet, kan det nya förslaget innebära att frågan återigen behandlas i Sveriges riksdag, eftersom regeringen i så fall behöver söka ett nytt mandat. Detta skulle ge partierna chansen att stå upp för sin egen politik och hålla de löften man gav till väljarna inför valet 2022 genom att rösta ner förslaget – men än så länge ligger man lågt.

Läs mer om Chat Control och våra uppdateringar här.

Övergången från Manifest v2 till v3 gör att Ublock förlorar kontroll över webbläsarfunktioner.

Google Chrome har börjat varna användare av Ublock Origin om att annonsblockeraren snart kan komma att sluta fungera i webbläsaren, skriver Bleeping Computer.

Detta beror på att Google övergår från den äldre tilläggsarkitekturen Manifest v2 (MV2) till Manifest v3 (MV3). Eftersom Ublock Origin är byggt på Manifest v2-standarden, kommer det inte längre att fungera med Chrome.

Meddelandet i chrome://extensions/ som visas för Ublock Origin och andra tillägg som använder MV2.

Under en övergångsperiod kommer det att vara möjligt att återaktivera MV2-tillägg, men så småningom kommer användare att behöva leta efter andra alternativ, som Ublock Origin Lite – en förenklad version av Ublock Origin som är kompatibel med MV3.

MV3 införs i Chrome med säkerhet och användarintegritet som centrala fokusområden. Samtidigt medför det tekniska begränsningar som påverkar hur tillägg kan blockera annonser och hantera webbinnehåll. Detta innebär att tillägg som Ublock Origin, som behöver mer kontroll över webbläsarens funktioner, inte längre kan erbjuda samma funktionalitet.

Övergången till MV3-standarden kommer att ske gradvis under de kommande månaderna, med målet att den ska vara helt implementerad i början av 2025.

#ublock #chrome

Inte alls inspirerat ett pentagram vilket många tycks tro.

Fediversum är framtidens internet. Det har jag skrivit flera gånger. Men en del andra skribenter skriver om andra alternativ. Alternativ till Fediversum. Ett sådant är Bluesky som använder ett protokoll som kallas AT. Ett annat alternativ som jag ofta stöter på är Nostr.

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/193901

Jag har förut testat Pixelfed, Friendica och Hubzilla och hur de fungerar ihop med WordPress, Mastodon och Lemmy. Nu har jag genomfört lite mer tester i Fediversum och också testat mikrobloggen Akkoma. Detta genom att öppna ett konto hos Disroot som driver en Akkomainstans. Det fungerar inte speciellt bra.

Den världsomfattande IT-kraschen igår visar på faran med oligopol och monokultur. Kraschen drabbade Windows-servrar med programvara från CrowdStrike för att bekämpa hackerattacker och andra sabotage- och intrångsförsök. Fast denna gång var inte nån attack eller nåt virus. Felet var en felaktig uppdatering. En mängd flygplatser, sjukhus, banker, butiker, storföretag med mera.

När streamingtjänsterna blir mer och mer som kabel-TV överväger Edin att säga upp sina prenumerationer.

Först började streamingtjänsterna höja priserna på sina abonnemang, sedan började de satsa på reklamfinansierade alternativ. Nu pratar de om att minska produktionen av originalinnehåll, satsa mer på sändningsrättigheter för sport och billigare produktioner som, enligt Amazons Mike Hopkins, ska få oss att berätta om dem för våra vänner, eftersom stora produktioner som The Boys tydligen inte har lyckats med det.

Edin Jusovic är nyhetsredaktör på SweClockers och beskriver sig som en ung nörd som är ny i branschen. Han gillar att lära sig nya saker och berätta historier. Samt försöka övertala så många som möjligt att spela Brawlhalla eller Half-Life Deathmatch.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger.

Helt plötsligt börjar streamingtjänsterna, som en gång i tiden dödade behovet för kabel-TV, efterlikna kabel-TV. Än så länge har Sverige skonats från reklamabonnemang och löjligt dyra paket som klumpar ihop flera streamingtjänster – med vissa tjänster som jag inte ens vill ha. Tyvärr är det en fråga om "när" det kommer till oss snarare än "om".

Om du har läst min tidigare krönika om hur moderna streamingtjänster får mig att sakna tablå-TV skulle du nog tro att jag välkomnar denna förändring, men så är inte fallet. Jag har alltid uppskattat friheten som streamingtjänster erbjuder. Frihet från reklamavbrott, från att abonnera på ett dussin kanaler som jag inte vill titta på, och framför allt friheten att titta på exakt det som intresserar mig.

Det är en verklighet som sakta försvinner, när reklamfria abonnemang blir dyrare, rättigheterna för kvalitativ underhållning är svårare att hålla kvar och realityprogrammen blir fler. Dels har jag inte råd och dels blir det mer skräpinnehåll, så pass att hela fördelen med tjänsten försvinner.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger. Jag minns när jag var tio år gammal och min pappa kämpade för att få igång en tv-box och sedan krigade med kundtjänsten för att vi inte skulle betala för ett paket med 20 kanaler vi inte ville titta på. En sak som jag ändå ska ge kabel-TV är att det fanns rätt många kanaler som inte hade några reklamavbrott, vilket streamingtjänster verkar jobba emot.

"På ditt lokala kabelbolag så är kunden alltid vår bitch." sades i ett South Park-avsnitt för många år sedan och kan lika gärna appliceras på streamingtjänster snart.

En gång i tiden behövde jag bara Sexan och Fyran för att kolla på Champions League. Sedan behövde jag C More, sedan TV4 Play, nu måste jag vända mig till Viaplay – och dessutom det dyraste paketet. Sorry, men jag älskar inte fotboll tillräckligt mycket för att bränna 700 kronor i månaden på det.

Med tanke på hur mycket Viaplay förändrat sin tjänst den senaste tiden är det nog en tidsfråga innan rättigheterna snart hamnar någon annanstans. Då måste jag åter igen säga upp en streamingtjänst för att prenumerera på en annan. Börjar lika försäkringsbranschen där jag redan gör byråkratisk parkour för att inte bli blåst.

Dåliga tjänster ryker

Kanske ska jag göra som min kollega Calle och övergå till blu ray. Eller att jag bara kollar på filmer på bio, vilket ändå är mitt favoritsätt att se film. Det är dyrare i stunden, men som konsument behåller jag friheten att titta på precis det jag vill när jag vill, och dessutom utan några störande reklamavbrott.

Om jag måste börja betala mer för tjänster jag inte vill ha, som producerar material jag inte tittar på och samtidigt inte kan garantera att programmen de har rättigheterna för stannar hos dem, är i alla fall en sak säker: streamingtjänsterna kommer inte att ha mig som kund i framtiden. Mina pengar kan spenderas bättre någon annanstans.

Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

#krönika

Har Sverige en framtid i rymdindustrin? Det är dags för regeringen att vakna, skriver tre tunga namn från GKN Aerospace.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Den 9 juli planeras den nya europeiska rymdraketen Ariane 6 skjutas upp från Franska Guyana. Ariane 6 blir en av få rymdraketer i världen som klarar tunga laster, till exempel större kommunikationssatelliter eller ett flertal mindre. Därmed blir Sverige och Europa mer självständiga och mindre beroende av andra länder. Med tanke på hur vår vardag – med kommunikation, gps, väderövervakning med mera – styrs av olika rymdsonder är rymden idag av största geopolitisk vikt.

Dock, i takt med att rymdens betydelse ökar, är risken överhängande att Sverige halkar efter. Ariane 6 är beställd av det europeiska samarbetsorganet ESA som är samfinansierat av 22 europeiska länder. De bidrag som svenska regeringen går in med i ESA återinvesteras sedan i olika projekt hos svenska företag. För Ariane 6 bidrar GKN Aerospace med turbiner samt munstycke. Flera högst vitala delar. Att GKN Aerospace fått förtroendet visar tydligt att svensk rymdingenjörskonst är världsledande.

Fast det räcker inte med att leva i nuet. Ska svensk rymdindustri stå sig i den framtida konkurrensen behöver den svenska regeringen öka sitt bidrag till ESA. Med cirka 0,05 procent av BNP ligger Sverige idag långt under det genomsnittet 0,11 procent, som utgör medlemsländernas bidrag till ESA. Både våra nordiska grannar Finland och Norge bidrar mer och de stora industrinationerna Frankrike, Italien och Tyskland ligger över genomsnittet. Det är även de länder som gynnas när ESA ska återinvestera i olika projekt, eftersom prioriteringsordningen står i proportion till bidraget.

Vi som verkar inom den svenska rymdsektorn kan ibland tycka att svenska regeringsföreträdare ofta har en hög svansföring om svensk rymdindustri och rymdforskning. Det sipprar i praktiken däremot sällan ner till de på fabriksgolvet. För sanningen är den att om inte regeringen prioriterar upp svensk rymdindustri genom exempelvis större engagemang i ESA, då är risken påtaglig att Sverige inte bara tappar konkurrenskraft utan att svensk rymdindustri hamnar på efterkälken och med det tappar såväl kunnande som arbetstillfällen. Sveriges regering måste helt enkelt i praktisk handling visa att svensk rymdindustri är viktig, inte bara för svenska arbetstillfällen utan framför allt så att Europa med egen rymdverksamhet förblir oberoende från andra länders geopolitiska nycker.

Ariane 6 skjuts upp den 9 juli. Så långt är vi i Sverige med. Men därefter ligger det på regeringens axlar ifall svensk rymdindustri ska ha en framtid.

Karin Johansson, affärsenhetschef Rymd, GKN Aerospace Sweden
Martin Wänblom, vd GKN Aerospace Sweden
Stefan Oscarsson, affärsområdeschef Governmental Solutions, GKN Aerospace Sweden

#debatt

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/142895

Mastodon dominerar Fediversum totalt. Det finns enligt de senaste siffrorna från FediDB 29 072 stycken instanser i Fediversum med 990 959 månatligt aktiva användare och 10 228 036 miljoner registerade användare.

Jag skrev tidigare om att det är nödvändigt att testa en massa saker för att kunna skriva ordentligt om Fediversum. Dessutom. Att skriva om Fediversum innebär att läsa en massa. Det betyder också att en får en insikt om att det är en ganska begränsad grupp personer som utvecklat det vi idag kallar Fediversum. Och att det finns långvariga intressekonflikter och olika uppfattningar mellan och bland en del av dem. Det har också gett mig en bild av hur Fediversum utvecklades, så här är en liten sammanfattning av utvecklingen.

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/131930

Jag skriver allt mer om det vilda och demokratiska internet. Av den enkla anledningen att jag vill att den fler personer i Sverige ska söka sig till Fediversum som detta internet heter. Det är nämligen ett sätt att frigöra sig från storföretagens grepp över livet på nätet. Genom att byta till användarstyrda och demokratiska sociala medier bidrar vi till en bättre kultur på nätet såväl som att minska storbolagens makt. Vi minskar också extremhögerns genomslag på sociala medier. Men att skriva om Fediversum kräver också en del tester.

För över 20 år sedan gjorde Nvidia ett gigantiskt snedsteg och lämnade öppet mål för ATI att ta en dominerande position på grafikkortsmarknaden med Radeon 9700 Pro.

Vår resa genom tiden för att fira SweClockers 25-årsjubileum fortsätter och för denna del tänkte jag återvända till grafikkortens härliga värld. Den andra halvan av år 2002 var nämligen en väldigt spännande period, då en felsatsning från marknadens ledande aktör Nvidia lämnade en öppning för rivalen ATI att segla upp till toppen med grafikkortet Radeon 9700 Pro – en modell som på allvar cementerade bolaget som en kraft att räkna med i grafikkortsmarknadens översta segment.

3dfx går i graven och ATI tar över stafettpinnen som Nvidias rival

I vanlig ordning behöver vi måla upp en bild hur marknaden såg ut vid den här tiden, och ett bra avstamp är att börja vid vår första del i denna artikelserie som täckte Nvidias lansering av det första Geforce-kortet år 1999. I slutet av 1990-talet var Nvidias främsta konkurrent Voodoo-makarna 3dfx, men detta skulle snabbt komma att ändras efter millenieskiftet. Under år 2000 hamnade nämligen 3dfx i allvarlig ekonomisk kris, till den grad att de blev tvungna att lägga ned verksamheten.

Voodoo 5 5500 var det sista kortet som massproducerades av 3dfx. Bildkälla: Konstantin Lanzet (CC BY-SA 3.0)

Spillrorna av 3dfx såldes av till Nvidia medan de anställda hamnade hos dels det sistnämnda bolaget men också andra grafikkortstillverkare som kanadensiska ATI. Med 3dfx borta ur leken fortsatte Nvidias moment att öka på grafikkortsmarknaden, där det första Geforce-kortet följdes upp av Geforce 2 GTS, Geforce 2 Ultra, Geforce 3 och Geforce 3 Ti 500. På den tiden gick utvecklingen i en rasande takt, där det i praktiken endast var ett halvår mellan släppen.

Medan Nvidia hade en ledande position vid denna tid var de dock långt ifrån ensamma på grafikkortsmarknaden. Hålet efter 3dfx fylldes nämligen snabbt upp av ATI, vilka tog en aggressiv position med siktet inställda på det gröna laget. Det första steget var att tvätta bort stämpeln från 1990-talets halvljumma Rage-serie med det första Radeon-kortet som lanserades år 2000, vilket bjöd på formidabelt motstånd mot Geforce 2 GTS – med vissa drivrutinshämmande undantag.

Grafikkretsen R100 tog plats i det första Radeon-kortet.

ATI släppte flertalet varianter av Radeon i varierande prestandasegment under det första året, och det blev tydligt att Nvidia kände av en viss press att bredda sitt sortiment av Geforce-kort för att möta olika plånboksstorlekar. I det absoluta toppsegmentet var dock Nvidia generellt starkast, där de dels var mer konsekventa med sina drivrutiner men också snabba med att svara med snabbare varianter av sina kort, likt Geforce 2 Ultra som släpptes månaden efter det första Radeon-kortet.

Under hösten år 2001 lanserade ATI andra generationens Radeon-kort med modellen Radeon 8500 i spetsen – ett kort som på pappret stod sig starkt mot inte bara mot Geforce 3 utan även Nvidias uppfräschade Titanium-kort. ATI:s förbannelse med opolerade drivrutiner slog dessvärre till även denna gång, vilket gjorde att kortet ofta presterande långt under förväntan. Drivrutinsläget förbättrades avsevärt senare under kortets livstid, men succén vid lanseringen uteblev.

Geforce 4 Ti 4600 erbjöd imponerande prestanda för sin tid.

Det gjorde inte saken bättre heller att Nvidia i början av år 2002 släppte lös Geforce 4-familjen av grafikkort, vilka tog ovanligt stora kliv upp i prestanda. ATI låg återigen på efterkälke, men bolaget gav inte upp för det. De hade fortfarande förhoppningar om att kunna slå Nvidia i prestandatoppen, och för att uppnå detta hade de ett ess i rockärmen – en ny trupp riktigt duktiga ingenjörer från ett företag de förvärvat ett par år tidigare.

ArtX – förvärvet som förvandlade ATI till en ledande grafikkortstillverkare

I början av år 2000 förvärvade ATI det amerikanska startup-bolaget ArtX, efter ett budkrig mot bland annat S3 och Nvidia. ArtX grundades några år tidigare av nyckelpersoner och ingenjörer som tidigare jobbat hos Silicon Graphics Inc, där många av dessa hade arbetat på grafikkretsen som användes i spelkonsolen Nintendo 64. Det kommer kanske därför inte som någon överraskning att ArtX första stora uppdrag blev att ta fram grafikdelen till Nintendos nästa spelmaskin – Gamecube.

AMD:s teknikchef Joe Macri som talade på SweClockers 20-årsfest var en del av ArtX-gänget.

När bolaget förvärvades av ATI var de i sluttampen med att färdigställa grafikkretsen "Flipper" som skulle ta plats i Nintendos kommande spelkonsol, och därefter skulle de påbörja arbetet med det som skulle resultera i ett av de mest kritikerosade grafikkorten genom tiderna. ArtX hade inte bara ett välsvarvat ingenjörslag utan även ett rutinerat ledarskap, där det sistnämnda ganska snart tog nyckelpositioner inom ATI och började stöpa om bolagets organisation från insidan.

Nvidias felsatsning lämnar öppet mål till ATI

Frukten av ArtX arbete skulle komma att se dagens ljus i augusti år 2002. Vid den tiden hade Nvidia fortfarande prestandakronan på grafikkortsmarknaden med Geforce 4-serien och väntades behålla denna med Geforce FX-familjen som skulle lanseras i samma tidsfönster som ATI:s nya skapelse. Med facit i hand blev så inte fallet, och Nvidias svar skulle komma att dröja till året efter.

Nvidia hade nämligen höga ambitioner med grafikkretsen NV30 som skulle ta plats i nästa generations Geforce-kort, vars höga klockfrekvenser skulle kräva en helt ny tillverkningsprocess för att ro i hamn. Det rörde sig om den helt färska och obeprövade 130 nanometers-processen hos TSMC, vilken utlovades vara produktionsredo i god tid till lanseringen. Men som många vet går det inte alltid enligt planerna när en ny tillverkningsteknik ska sjösättas (Intel 10 nanometer, någon?).

Grafikkretsen NV30 och Geforce FX-serien missade sitt lanseringsfönster – tillverkningsprocessen var helt enkelt inte tillräckligt mogen för storskalig produktion. Utrullningen flyttades initiellt till december år 2002, men det skulle komma att dröja tills februari år 2003 innan korten faktiskt landade på butikshyllorna. Detta lämnade ett guldläge för ATI att agera ostört i toppsegmentet om nu deras nya skapelse kunde leverera som utlovat.

Med Radeon 9700 tog ATI på sig ledartröjan på allvar.

Den 19 augusti år 2002 visade ATI (och ingenjörstruppen från ArtX) att de inte bara kunde leverera ett snabbt grafikkort, utan även det snabbaste av sitt slag med råge. Tredje generationens Radeon-flaggskepp döptes till Radeon 9700 Pro och baserades kring den helt omstöpta grafikkretsen R300. Denna krets tillverkades på den åldrande, men mycket mogna, 150 nanometers-processen, vilket innebar att klockfrekvenserna var lägre än Nvidias kommande värsting.

Låga klockfrekvenser till trots så producerade Radeon 9700 Pro bolagets hittills största prestandahopp vid ett generationsskifte. Modellen blev först med att introducera stöd för Microsofts grafikgränssnitt DirectX 9 och erbjöd prestanda som fullkomligt förintade Nvidias dåvarande flaggskepp Geforce 4 Ti 4600. Ännu mer överlägset blev kortet när kantutjämning och texturfiltrering användes, och i de fallen var det inte ovanligt att se dubblerad prestanda mot Nvidias värsting.

Geforce FX 5800 Ultra – en underpresterande lövblås

Medan Nvidia var sena till matchen med sitt svar på Radeon 9700 Pro kunde man ändå tänka sig att bolaget skulle återta prestandatronen när kortet väl lanserades ett halvår senare. Intressant nog misslyckades de med detta, då Geforce FX 5800 Ultra presterade långt under förväntan. Arkitekturella snedsteg hos grafikkretsen NV30 ihop med en smal minnesbuss gjorde att kortet hade svårt att hävda sig mot ATI:s regerande toppkort.

Nvidias lövblås, även känt som Geforce FX 5800 Ultra.

Ovanpå detta var gav de väldigt uppskruvade klockfrekvenserna hos grafikkretsen en oönskad bieffekt – extrem värmeutveckling. För att kontra detta var Geforce FX 5800 Ultra bestyckad med en minst sagt biffig kyllösning som tog två kortplatser i anspråk, vilket var extremt ovanligt vid den tiden. Denna kyllösning var helt galet högljudd under 3D-belastning, och många gav kortet det mindre smickrande smeknamnet "lövblåsen".

För att göra situationen ännu värre för Nvidia satt inte ATI och rullade tummarna medan de väntade på att NV30 skulle lanseras. Under tiden förberedde de nämligen en finpolerad version av sin grafikkrets R300 i form av R350, vilken bjöd på högre klockfrekvenser och vissa arkitektoniska förbättringar. Denna tog plats i Radeon 9800 Pro ett par månader efter lanseringen av Geforce FX 5800 Ultra, och lät ATI behålla prestandakronan med god marginal ett helt år till.

Radeon 9700 Pro – ett av de mest ikoniska grafikkorten genom tiderna

När det nu börjar bli dags att knyta ihop säcken på denna återblick tycker jag att det är intressant att dra några kopplingar till min tid jobbandes i datorbutik under denna era. Nvidias grafikkort utgjorde under ganska långa perioder den absolut största försäljningsvolymen, och då speciellt under Geforce 3- och Geforce 4-perioderna. Särskilt populära var mellanklassarna Geforce 3 Ti 200 och Geforce 4 Ti 4200, vilka erbjöd god prestanda för pengen.

Radeon 9800 Pro fick mig att lämna Geforce och Nvidia.

Efter lanseringen av Radeon 9700 Pro skedde dock ett väldigt tydligt trendskifte. Folk slutade helt fråga efter Nvidia-kort och det kändes som att varenda entusiast ville lägga vantarna på ATI:s nya flaggskepp. Jag jobbade i en ganska liten butik, men vi måste ha sålt pallvis av Radeon 9700 Pro samt Radeon 9800 Pro vid den tiden samtidigt som jag kan räkna på en hand över hur många Geforce FX-kort som såldes samma period. Det var också då jag själv lämnade lag Geforce ett tag.

Nvidia skulle inte komma tillbaka på allvar förrän år 2004 med Geforce 6800-serien, men vägen tillbaka till att vara den dominerande kraften på grafikkortsmarknaden skulle bli lång. Dörren till ATI var öppen, och de hade absolut inga planer på att stänga den.

#swec-25

2019 inträffade en intern strid på Google där affärssidan besegrade ingenjörssidan, och resultatet är sämre sökresultat.

I det senaste avsnittet av podcasten Better Offline berättar Edward Zitron om vad som har hänt med Googles mest grundläggande funktion, söktjänsten. Genom att läsa interna mejl släppta som del av amerikanska justitiedepartementets stämning mot företaget har han hittat en trolig förklaring till varför Google-sökningar har blivit sämre de senaste åren. Forskare i Tyskland har nyligen visat att det inte bara är en känsla utan ett faktum.

Edward Zitron spårar ursprunget till de försämrade resultaten till en mejlutväxling i början av 2019. Googles reklamchef Jerry Dischler kallade till krismöte eftersom tillväxten för reklamintäkter inte följde målkurvan, och han ville att sökchefen Ben Gomes skulle göra något åt det.

Ben Gomes förhoppning var att förbättringar i söktjänsten skulle medföra tillväxt.

Ben Gomes och kollegan Shashi Thakur skrev tillsammans till Nick Fox, övergripande chef för sök och Google Assistant, och uttryckte sin oro över den plötsliga tillväxthungern. Vad cheferna för reklamsidan ville ha – fler sidvisningar – var inte något sökutvecklarna kunde bidra till med några andra medel än att ”hacka” användarupplevelsen, det vill säga att mixtra med sökresultaten så att användare måste prova fler söktermer för att hitta rätt resultat.

Några veckor senare blåstes krisläget av och de inblandade skickade grattismeddelanden till varandra, men striden var inte över. Prabhakar Raghavan, då chef på reklamsidan, svarade att det grundläggande problemet – svag tillväxt för antalet sökningar – var kvar. Ben Gomes mejlade därefter sina kollegor för att be dem kommentera ett mejl han planerade att skicka till Prabhakar Raghavan. I sitt mejl lade Gomes fram sin kritik mot hur reklamsidan verkade vilja manipulera sökresultaten för att öka trafiken på bekostnad av användarupplevelsen.

Tillväxt före allt

Hans egna förslag var att förbättra söktjänsten för att locka tillbaka användare. Men i maj 2019 släppte Google istället en ändring av sökresultaten som gjorde reklamresultat mindre synliga. Fem månader senare fick Prabhakar Raghavan jobb som chef för utvecklingen av söktjänsten, och Ben Gomes stuvades undan till ett jobb med den pråliga titeln Senior Vice President of Education men utan inflytande på söktjänsten han var med och byggde under 19 år.

Edward Zitron skriver att Prabhakar Raghavans tidigare jobb var som sökchef på Yahoo mellan 2005 och 2012, en period där den tidigare internetjätten krympte från 30 till 13 procent marknadsandel inom sök. I slutändan skyller han de försämrade sökresultaten både på Prabhakar Raghavan och vd:n Sundar Pichai, men också på en företagskultur där tillväxt har blivit ett viktigare mål än något annat.

#google

Företaget har lagt upp hela källkoden till version 1.25, 2.0 och nu även 4.00 av sitt ursprungliga operativsystem på Github.

Nyfiken på hur Microsofts ursprungliga operativsystem – MS‑DOS – är uppbyggt? Företaget delade källkoden till version 1.1 och 2.0 via Computer History Museum redan 2014, men där ligger all koden i en zip-fil så för att göra den mer lättnavigerad lade företaget upp koden till 1.25 och 2.0 på Github för några år sedan.

Under fredagen delade företaget även koden till MS‑DOS 4.00, som innehåller betydligt fler kommandon och därmed mer kod att läsa för de som är nyfikna. Där Windows kärna utvecklades huvudsakligen i programmeringsspråket C består hela MS‑DOS av assembly-kod, det vill säga bara aningen abstraherad maskinkod specifikt skriven för Intel 8086/88. Den här versionen av systemet utvecklades tillsammans med IBM och lade bland annat till stöd för diskpartitioner större än 32 MB.

Microsoft har inkluderat en del kompilerad programkod för MS‑DOS 4.00 som alltså är filer i .exe-format, och de går så klart inte att läsa utan att använda en gammal disassembler.

Tillsammans med koden till den vanliga versionen av MS‑DOS 4.00 har företaget även delat MS-DOS 4.0 (multitasking), en specialversion som huvudsakligen såldes av mindre datortillverkare i Europa och aldrig licenserades av IBM. Här är dock nästan alla filer kompilerade .com-filer med bara några enstaka filer med läsbar kod.

#microsoft #ms-dos

Det går att följa diskussioner på diskussionsforum som aggregatet.org eller feddit.nu direkt från ett Mastodonkonto. Detta genom att följa diskussionsgemenskapens adress. Exempelvis Fediversum @fediversum eller IT och Teknik @teknik . Det går också att delta i diskussionen direkt från ett mastodonkonto.

Bahnhof stärker styrelsen – Jens Nylander föreslås bli ny ordförande, Anders Jensen ny ledamot

På Bahnhofs årsstämma den 14 maj väntas en rad förändringar i styrelsen. För att stärka företagets position i den snabbföränderliga telekombranschen nomineras både ny ordförande och ny ledamot. Båda är erfarna ledare och entreprenörer från IT-, telekom och mediavärlden.

Jens Nylander – föreslagen styrelseordförande

Med sitt innovativa entreprenörskap föreslås styrelseledamoten Jens Nylander ta över ordförandeklubban. Med företag som Automile, Jays och Jens of Sweden i bagaget är han en av Sveriges mest framgångsrika tech-entreprenörer. Nu senast har han toppat löpsedlarna genom att avslöja offentligt finansierat skatteslöseri med hjälp av AI.

– Jag är tacksam för förslaget att välja mig som styrelseordförande för Bahnhof. Bahnhofs nytänkande och innovationer är ett resultat av en stark kultur driven av grundarna, Jon Karlung och Andreas Norman. Organisationens brinnande intresse för utveckling och förbättring är unik och det finns ingen bättre plats för mig och jag ser fram emot uppdraget att leda styrelsen.

Anders Jensen – föreslagen styrelseledamot

Anders har lång erfarenhet inom telekom och media, och kommer senast från positionen som koncernchef för Viaplay Group. Med sitt djupa branschkunnande och internationella nätverk från de största tele- och mediabolagen kommer han tillföra värdefull expertis för Bahnhofs fortsatta utveckling.

– Jag är väldigt glad för nomineringen och ser fram emot att bidra till Bahnhofs fortsatta framgångar tillsammans med övriga i styrelsen. Existerande affärsmodeller kommer sannolikt utmanas med än mer konsumentvänliga lösningar i allt snabbare takt framöver, och det tror jag passar pionjärerna i Bahnhof med sin starka entreprenörsanda utmärkt. Samtidigt är det viktigt att hantera balansakten mellan möjligheter och risker längs vägen, något jag samlat på mig en hel del erfarenhet av. Dessa erfarenheter hoppas jag kan komma väl till pass när Bahnhof ska sätta sina planer för fortsatt tillväxt och ökad lönsamhet de kommande åren.

Jon Karlung, vd:

– Jens och Anders är två av tekniksveriges skarpaste entreprenörer, och perfekta tillskott för Bahnhofs framfart. Nu startar en ny era för oss, där vi växlar upp med nya, innovativa lösningar och bryter nya marknader både i Sverige och utomlands.

Företaget verkar ha startat en kampanj mot program som fixar Start-menyn i Windows 11.

Häromdagen skrev vi om hur Microsoft hindrar användare att installera de senaste betaversionerna av Windows 11 om de har programmet Startallback installerat, och blockerar installationen av Startallback om de redan har installerat uppdateringen.

Nu rapporterar Neowin att Startallback bara var det första offret för vad som verkar vara en kampanj mot program som fixar vad många användare anser vara Start-menyns tillkortakommanden i Windows 11. Microsoft har nämligen även börjat blockera Explorer Patcher, ett öppet källkod-alternativ som kan återställa Start-menyns beteende till hur det var i Windows 10.

”Det här programmet kan inte köra eftersom det orsakar säkerhets- eller prestandaproblem i Windows” är felmeddelandet som dyker upp, precis som med Startallback. Inget av programmen har anklagats för att innehålla någon skadlig eller integritetskränkande kod, men utvecklarna av båda har alltid varnat användare att modifieringar av Windows inbyggda funktioner som Start-menyn kan sluta fungera när som helst när Microsoft gör ändringar i systemet.

De användare som väljer att installera den här typen av program är medvetna om och villiga att ta den risken, men det verkar Microsoft nu inte vilja tillåta längre. Precis som med Startallback går det – än så länge – att kringgå blockeringen enkelt genom att döpa om programfilen till något annat än explorerpatcher.exe.

#microsoft #windows

Google toppar förtroendelistan över sociala medier medan Tiktok hamnar sist.

I årets förtroendebarometer från Medieakademin är polisen den stora vinnaren med ett förtroende på 72 procent, följt av universitet och högskolor med 70 procent. Nederst på listan är Tiktok med bara 2 procent.

Liksom i fjolårets barometer har förtroendet för sociala medier nått den lägsta nivån hittills. Google är fortsatt på topp och Tiktok är längst ner. Den enda plattformen som varken sjunkit eller ökat i förtroende i år är Facebook som ligger kvar på 5 procent. Youtube och Instagram är nya till årets barometer och har 12 respektive 7 procent i förtroende.

Förtroendet i sociala medier har varit på nedgång sedan 2012. Foto: Medieakademin

Ett annat resultat som liknar fjolårets är förtroendet till företag där Ikea fortsätter vara på topp följt av Volvo. I år ligger SJ lägst ner, till skillnad från fjolåret när H&M låg på botten. Det mest dramatiska tappet var däremot Ica som fallit från 60 procent i 2022 till 38 procent i år.

En nyhet i årets barometer är att deltagarna blivit frågade om sina tankar om AI. När deltagarna frågade om de ser AI som ett hot eller en möjlighet för Sveriges utveckling svarade 29 procent att de ser AI som ett hot medan 31 procent ser AI som en möjlighet. Resterande 40 procent var antingen tveksamma eller såg AI som varken eller.

Tjänstemän ser AI mer som en möjlighet medan arbetare ser det mer som ett hot. Foto: Medieakademin

Medieakademins barometer mäter förtroendet som den svenska allmänheten har för institutioner, företag, politiska partier och medier. Årets förtroendebarometer hade 1 246 deltagare mellan åldrarna 16 och 84 år.

Se hela förtroendebarometern här:

• Polisen: 72%
• Universitet/högskolor: 70%
• Systembolaget: 69%
• Sjukvården: 68%
• SR: 68%
• Säpo: 67%
• Domstolarna: 65%
• Försvarsmakten: 64%
• Skatteverket: 64%
• SVT: 63%
• Naturskyddsföreningen: 58%
• IKEA: 57%
• MSB: 56%
• Röda korset: 53%
• Riksbanken: 51%
• Radio/TV: 50%
• Staten: 50%
• Lokala morgontidningen: 48%
• Kungahuset: 46%
• DN: 46%
• Svenska kyrkan: 45%
• Facket: 43%
• Volvo: 42%
• Trafikverket: 42%
• SVD: 42%
• Kriminalvården: 40%
• Riksdagen: 39%
• Socialdemokraterna: 39%
• ICA: 38%
• Coop: 37%
• Frälsningsarmén: 36%
• Dagspressen: 34%
• EU-kommissionen: 33%
• Regeringen: 33%
• Vattenfall: 32%
• TV4: 32%
• Moderaterna: 29%
• Bankerna: 28%
• Google: 27%
• Kommunernas socialtjänst: 26%
• Vänsterpartiet: 22%
• Aftonbladet: 20%
• Politiska partierna: 19%
• PostNord: 19%
• Sverigedemokraterna: 19%
• SAS: 18%
• Arbetsförmedlingen: 17%
• Migrationsverket: 16%
• Expressen: 16%
• H&M: 15%
• Miljöpartiet: 15%
• Kristdemokraterna: 14%
• Centerpartiet: 14%
• SJ: 13%
• Liberalerna: 12%
• YouTube: 12%
• Tesla: 11%
• Flashback: 7%
• Instagram: 7%
• Facebook: 5%
• Twitter: 4%
• TikTok: 2%

#ai #google # statistik #tiktok

Musk tycker bolaget har gått ifrån sin ursprungliga vision om att hjälpa mänskligheten.

Elon Musk anklagar Chat GPT-skaparna för avtalsbrott och osunda affärsmetoder. Musk menar att Open AIs samarbete med Microsoft har gjort bolaget mer fokuserat på vinst än att hjälpa mänskligheten.

Open AI har transformerats till ett de facto dotterbolag med stängd källkod till världens största teknikbolag: Microsoft. Under den nya styrelsen utvecklar de inte bara, utan även förfinar, en AGI för att maximera vinster åt Microsoft istället för att hjälpa mänskligheten. – Elon Musk

Kärnan i Musks stämningsansökan ligger i utvecklingen av GPT 4. Till skillnad från tidigare GPT-varianter som haft en öppen källkod är GPT 4:s stängd och bara tillgänglig för Open AI – och enligt Musk – även Microsoft. Open AI ämnar för GPT 4 att bli en så kallad artificiell generell intelligens (AGI) vilket innebär att den ska självständigt nå samma kognitiva nivå som en människa.

Musk menar att källkoden till GPT 4 är stängd eftersom Microsoft kan tjäna stora summor på att sälja tekniken i stället. Miljardären påstår att det går emot Open AIs tidigare löften om att utveckla offentlig AI-teknik för allmänheten. Han vill även se ett åläggande som förbjuder Open AI och Microsoft från att tjäna pengar på AGI-tekniken.

Open AI skapade en gång en icke vinstdrivande struktur som nu ersatts av en VD som drivs helt av vinstintressen och en styrelse med underlägsen teknisk expertis inom AGI och offentlig AI-policy. Styrelsen har nu en observatörsroll reserverad åt Microsoft. – Elon Musk

Musk var själv ledamot i Open AIs styrelse fram till 2018. Enligt honom ligger skulden för Open AIs utveckling främst på VD Sam Altman som står anklagad i stämningsansökan med styrelseordförande Gregory Brockman.

Open AI har inte kommenterat stämningsansökan ännu.

#chatgpt #elon-musk #microsoft #openai

Se också: Ny Teknik: Musk stämmer Open AI – för mycket vinstfokus

Flygande taxifarkoster som kör dig till jobbet och drönare som hämtar din kvällspizza. Visionerna för framtidens luftfart är fantasieggande. Men hur ska alla dessa farkoster samsas i luftrummet?

Elsparkcyklarnas intåg i stadsbilden för några år sedan ledde stundtals till kaos.

Luftrummet står möjligen inför en liknande situation. I över ett decennium har bolag som satsar på obemannade flygfarkoster ploppat upp som svampar ur jorden, gödda av ymnigt riskkapital. Vi har överösts av visioner för vilka möjligheter den nya tekniken kommer kunna ge. Allt från blixtsnabba leveranser av konsumtionsvaror med drönare till smidiga persontransporter med lufttaxi.

Men luftfart är på flera avgörande punkter väsensskild från vägtransporter. Att flyga är i dagsläget makalöst säkert jämfört med att åka bil, och så lär de flesta vilja att det fortsätter att vara.

Exempelvis gick 2017 till historien som ett år då inte en enda människa dog i kommersiell luftfart med större flygplan, trots att det genomfördes 39 miljoner flygningar. Som jämförelse dör ungefär 1,3 miljoner människor varje år på vägarna.

Hård ton

Flygbranschen utmanas nu av en hel rad startupbolag som vill ge sina ofta eldrivna flygfarkoster luft under vingarna. Några av bolagen har också haft en ganska hård ton mot de myndigheter och organisationer som ansvarar för luftfartssäkerheten.

Flygtillverkaren Archer Aviation. Garrett King/Archer Aviation

Ett av dem är Kalifornienbaserade Archer Aviation, vars vd Adam Goldstein i somras sa att nya EU-regler riskerar att helt stänga ner marknaden för elektriska lufttaxifarkoster i Europa, rapporterar Financial Times. I ett uttalande svarade Easa att ”Archers åsikt är att höga säkerhetskrav inte är bra för affärerna. Easa delar inte det perspektivet.”

Robert Garbett, vd för konsultfirman The Drone Major Goup, hällde nyligen bensin på brasan under en konferens, citerad av nättidskriften Diginomic.

– Bolagen har trott att om de klagar tillräckligt på den civila luftfartsmyndigheten kommer de att få flyga bortom synhåll när de vill, och göra hur de vill. Detta är helt fel, säger han och menar att de i stället för fantasivisioner måste hitta lönsamma affärsmodeller.

Samverkan snarare än konflikt

Sverige har också ett antal startupbolag inom obemannade luftfarkoster. Men de bolagen ägnar sig än så länge mer åt specifika verksamheter, som leverans av sjukvårdsmaterial (Everdrone) och skogsgallring (Air Forestry). Tongångarna är heller inte lika hårda här i Sverige, ett land präglat av samverkan snarare än konflikt.

Jan-Åke Tälle. ACC Innovation

ACC Innovation, som utvecklar stora bränsledrivna drönare för bland annat vindkraftsservice, har nyss anställt en person med ansvar för att hålla koll på regelutvecklingen, Jan-Åke Tälle. Han har tidigare erfarenhet från militär helikopterverksamhet och har förståelse för att det finns en rädsla för när den bemannade världen nu möter den obemannade. I dagsläget finns inte riktigt tekniken som ersätter en pilots förmåga att flyga enligt visuella flygregler (se och synas). Men Jan-Åke Tälle är övertygad om att utvecklingen av ai och sensorer i framtiden ändrar på den saken.

Claes Drougge, vd på ACC Innovation, påpekar att han tycker Transportstyrelsens tillståndsgivning fungerar bra. Men också att bolaget främst ägnar sig åt verksamhet i glesbefolkade områden, vilket är stor skillnad gentemot städer.

– Vi känner inte att vi kommer att bli del av något kaos. Men om det plötsligt skulle börja flyga tusentals elektriska drönare i städer kan jag ha förståelse för om det blir så i början, säger han.

Användningen av drönare i landet har ökat stort det senaste decenniet, både privat och kommersiellt. Regeringen vill vidareutveckla användandet och har därför gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda hur. Uppdraget ska redovisas i slutet av augusti.

Reglerna uppdateras

Reglerna för att flyga utvecklas löpande, senast nu vid årsskiftet. En generell grundregel är att man inte får flyga sin drönare utom synhåll utan tillstånd från Transportstyrelsen.

Stockholmspolisen undersökte för ett par somrar sedan regelefterlevnaden genom att placera ut detekteringssystem. Slutsatsen var att det gjordes cirka 1 500 flygningar per månad i det undersökta området. Mer än 60 procent av dem bröt mot reglerna på ett eller annat sätt.

Luftfartsverkets Drönarkarta, som visar var man får och inte får flyga, ger en hint om utmaningen i större städer. Närheten till flygplatser och skyddsobjekt som Kungliga slottet och riksdagen gör att restriktionerna är omfattande.

U-space ny möjlighet

Men – regler är inga naturlagar och går därmed att förändra. En ny uppsättning EU-regler som ska möjliggöra ett antal tjänster för obemannad luftfart är på väg. De är delvis framtagna som ett svar på kritiken mot stelbenta luftfartsregler och är tänkt att ge drönare en säker och effektiv tillgång till luftrummet. Regelverket kallas för U-space och är ett försök att integrera den obemannade luftfarten i det konventionella luftfartssystemet.

Roger Li. Luftfartsverket

– U-space fokuserar på områden där man tror att det kommer att vara en stor mängd obemannad luftfart. Då har man ställt krav på obligatoriska tjänster som man måste använda sig av för att få flyga i luftrummet, säger Roger Li, projektägare av Sweden U-space på Luftfartsverket.

En digital plattform, som till hög grad ska vara automatiserad, kopplar ihop drönaroperatörer med övriga aktörer i luftrummet. En av de obligatoriska tjänsterna hanterar och beviljar flygtillstånd och en annan informerar om all annan synlig trafik nära drönarens position och flygväg.

Systemet kräver även infrastruktur på marken, till exempel utrustning för kommunikation mellan drönaroperatörer och de som tillhandahåller tjänsterna samt övervakning av omgivande trafik. Radar saknas för det mesta under de 120 meter som drönare oftast håller sig, så andra lösningar krävs.

– Kruxet är att infrastrukturen kan bli ganska dyr. Därför ser vi främst att mindre områden kommer att bli U-spaceluftrum. I andra områden måste man hitta något annat, som inte finns reglerat i det europeiska regelverket. Där ser vi behov av nationella lösningar, säger Roger Li.

Air Forestry sköter skogsgallring med drönare. Foto: Air Forestry

Inga U-spaceluftrum ännu

Trots att regleringen trädde i kraft i fjol finns ännu inget U-spaceluftrum i hela Europa. En av orsakerna kan vara kostnaden för markinfrastrukturen, enligt Roger Li. Men också att systemet kräver ett antal olika aktörer som var och en ska ha sin del av kakan. Regelverket kan agera bromskloss snarare än accelerator.

Blir införandet av U-spaceområden det som gör att vi undviker kaos i luftrummet?

– Det kan det bli, men till en kostnad, säger Roger Li.

Ett första svenskt U-spaceområde lär inte kunna finnas på plats förrän tidigast 2026, enligt Roger Li. Det pågår upphandling av systemleverantör för de delar som Luftfartsverket ansvarar för. Lösningen måste certifieras av Transportstyrelsen. Men det krävs att någon aktör ser behov av att etablera U-spaceluftrum och är beredd att ta kostnaden.

Everdrones drönare gör en testleverans av hjärtstartare.Foto: Everdrone

– Det kan handla om kommersiella aktörer som ser affärsmöjligheter eller det offentliga som ser en potentiell samhällsnytta, säger Roger Li.

Användningsområdet för U-space lär till en början bli samhällsnyttiga tillämpningar, inspektioner, enklare varutransporter och liknande, enligt honom. Persontransporter ligger en bra bit in i framtiden.

#topp #evtol #drönare #farkost

Kundernas säkerhetskopior skulle sparas enligt avtal – istället förstördes de.

Efter den omfattande cyberattacken mot IT-leverantören Tietoevry har säkerhetskopior av kundernas information förlorats. Vid en cyberattack som Tietoevry upplevde är säkerhetskopior som viktigast, då de ska hålla data och kundinformation säkra.

För vissa av Tietoevrys kunder kommer det inte gå eftersom säkerhetskopiorna har krypterats av ransomwareprogrammet Akira. Leverantören har inte kunnat återställa kopiorna och därmed har de blivit oanvändbara.

Bland de mest drabbade aktörerna är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som förlorade hela sitt diarium i attacken. Vissa uppgifter från registret är kvar i pappersform men sammanlagt handlar det om 20 års information från myndigheten.

Vi har ett avtal med Tietoevry där det framgår att det ska finnas säkerhetskopior. Nu får vi utreda vad som har hänt. Vi har inte alla svar än, utan fokuserar på att få upp våra system. Det kommer bli en process framåt. – Maria Bjurö, kommunikationschef, Tand- och läkemedelsförmånsverket.

En annan offentlig aktör som drabbats hårt är Vellinge kommun, där allting från löneunderlag till journaler för äldreomsorgen har påverkats. Som konsekvens har kommunen betalat ut månadens löner med underlag från december. Det betyder att vissa personer som inte längre jobbar där ska få lön, men det är inget kommunen kan påverka just nu.

Vi försöker sätta samman dem med data från kringliggande system. Det är som att lägga ett tiotusenbitarspussel. – Thomas Jarbo, Vellinge kommuns it-chef.

Tidigare i veckan sa Tietoevrys Sverigechef Venke Bordal att de inte ser några brister i sin cybersäkerhet och att fortfarande inte vet hur hackarna fick tillgång till systemen. Ett uttalande som förvånade Thomas Jarbo.

Hur kan Tietoevry påstå att man har hög säkerhet utan att känna till sårbarheten? Vi som kund utgår från att det vi köpt är det som levererats. I dagsläget är vi inte säkra på det. Vi inväntar skriftlig redovisning från Tietoevry. Förhoppningsvis rätas våra frågetecken ut då. – Thomas Jarbo.

Enligt DN finns det en privat aktör vars säkerhetskopior också förlorats, men de vill inte göra sig offentliga. Tietoevry har själva inte kunnat kommentera läget kring säkerhetskopiorna.

#cyberattack #it-säkerhet #tietoevry

Försvarets materielverk, FMV, har beställt ett nytt luftvärnssystem från Saab. Det ska testas för att ge kunskap och erfarenheter inför en större anskaffning av korträckviddigt luftvärnssystem till armén.

Radar monterad på fordonet till vänster, eldenhet monterat på fordonet till höger. Foto: Saab

Det nya luftvärnssystemet består av två delar, sensorenhet och eldenhet, monterade på svensktillverkade bandvagn 410. Den ena bandvagnen har en radarenhet baserad på Saabs model Giraffe 1X, den andra bandvagnen har en eldenhet med roboten RBS 70 NG.

– Robot 70 är ett väl beprövat luftvärnssystem i Försvarsmakten. Syftet med anskaffningen är att undersöka möjligheterna att öka systemets rörlighet och därmed förbättra skyddet mot lufthot genom att integrera robot 70 och sensorenheter på bandvagn, säger Christer Mellgren, projektledare vid FMV.

Leveranserna kommer ske löpande med start i början av 2025.